Mamma och jag bestämde att vi skulle utmana ödet. Så imorgon ska jag åka längdskidor. Jag kan säga såhär, att jag har åkt det en gång innan och jag trodde att jag skulle slå ihjäl mig. Ramlade överallt framåt, bakåt, åt alla håll och kanter helt enkelt.
Men som en väldigt smart längdskidåkare vid namn Gunde Svan sa:
Ingenting är omöjligt.

Så imorgon är det jag som ska ge mig ut, snoren kommer att rinna och jag tar självklart med mig blåbärssoppa!
Sedan förväntar jag mig att när jag väl tagit mig runt så kommer Gustav eller min pappa med en krans som dom sätter runt min hals, bara för att jag klarade det!
Ser jag fram i mot!